Svensk Filmdatabas – Agneta Wirberg

Svensk Filmdatabas

Filmöversättning till engelska

Bävan (kortfilm av Clara Bodén) svenska-engelska 2012

Gå på tå (kortfilm för Alberto Herskovits, Altofilm) svenska-engelska 2012

The Lost One (kortfilm av Liselotte Wajstedt) svenska-engelska 2012

Advertisements

Medietextarna

Medietextarna

Här hittar du allt från, med och om Medietextarna!

“Den 17 maj 2013 startade undertextare en egen klubb inom Frilans Riks, som är ett distrikt inom Journalistförbundet. Nu finns alltså Medietextarna – klubben för medieöversättare och svensktextare. Den ger oss större möjlighet än någonsin tidigare att påverka vår situation.”

Undertextning – en petimäters vardag

Undertextning – en petimäters vardag

av Jennifer Evans

i Facköversättaren 2/12

Facköversättaren ges ut av SFÖ, Sveriges facköversättarförening

petimä´ter subst. ~n petimätrar 
ORDLED: peti-mätr-ar
• överdrivet noggrann person {SYN. pedant}
HIST.: sedan 1734; av fra. petit-maître ‘snobb’, till petit ‘liten’ och maître ‘herre; mästare’

TV-översättning

TV-översättning, källa NE

TV-översättning, skriftlig överföring av tal och skrift från ett språk till ett annat i ett TV-program. Texten överförs elektroniskt till TV-bilden (se undertextning) och syns vanligen i TV-rutans nedersta del som vita bokstäver mot en svart eller grå bakgrund. Restriktioner som det begränsade utrymmet, TV-bildens upplösning och de tilltänkta läsarnas antagna läshastighet gör att TV-översättaren vanligen tvingas utelämna och redigera i den överförda texten.

Undertextning

Undertextning, källa NE

undertextning, engelska subtitling, överföring av talet i en film eller ett TV-program till skrift på bildskärmen, vanligen som översättning från främmande språk. Undertextning används sedan ljudfilmens införande på 1920-talets senare del främst inom smärre språkområden (dubbning är betydligt dyrare). Texten, oftast något förkortad, visas normalt på en eller två rader i bildens underkant. För filmtextning kan texten fotograferas på en separat filmremsa, som kopieras samman med negativet (optisk metod), eller med små klichéer tryckas mot bildrutorna på filmkopian, varpå emulsionen under bokstäverna etsas bort (kemisk metod). I dag etsas den bort med laser, och sättningen görs med ordbehandlare. För TV fotograferades länge de maskinskrivna eller maskinsatta texterna för att manuellt mixas in i bilden under sändning eller bandning. Sedan ca 1980 skapas texterna på elektronisk väg och sätts med hjälp av tidkodning (varje bildruta förses med en parallellt inspelad digital tidsangivelse) in på rätt ställe i programmet. Digital TV-distributionsteknik möjliggör samtidig undertextning till ett flertal språk.

Litteraturanvisning Jan Ivarsson, Subtitling for the Media (1992).